Vett eller vilje?

Många gånger när jag fascineras av och blir intresserad av attribut som stereotypt betraktas som feminina dyker en liten fundering upp, vill jag det här för att jag verkligen vill det eller för att jag är uppfostrad till att vilja det?

Ingen människa är en ensam ö på ett stort hav utan vi är alla öar som sammanbinds med broar emellan. Socialisering är en stark, mäktig, osynlig och suggestiv kraft som börjar verka redan när vi är små.
Knappt märkbara indikationer talar om för oss hur och vem vi är och/eller bör vara, detta inpräntas så pass starkt i vår hjärna att vi snart tar det för vår personlighet.

Det är klart att jag på en hel del sätt faktiskt bryter mot normer och i slutändan gör jag ju ändå så som känns bäst för mig. Men just ovissheten i att inte veta om jag valt det själv eller om det blivit dikterat för mig är riktigt jobbig.

Liknande inlägg

1 sigrid:

skriven

herregud hanna, vi skriver och uttrycker oss på ett nästan identiskt sätt när det gäller texter. ballt!

Kommentera här: