Två månader sedan den andra diskbråcksoperationen idag

Idag är det två månader sedan min andra diskbråcksoperation. (Den genomfördes 24/11-2015)

Jag är fortfarande inte helt smärtfri utan tar ännu receptbelagd Alvedon. Fast det känns i alla fall bättre nu, både i ben och rygg, än vad det gjorde innan operationen.

Trist nog så verkar "förbättringskurvan" för min droppfot (https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Droppfot) ha planat ut. Jag märkte av en väsentlig förbättring direkt och ett tag efter operationen men nu verkar det ha stannat av. Man skulle kunna säga att jag är ca 25% bättre gällande droppfoten jämfört med innan operationen. Vilket ju visserligen är bättre än ingenting men mindre än jag hoppats på.

Men man får ta det man kan få antar jag.

När ingenting går som planerat

Jag klev upp tidigt imorse, ca 05:00, för att hinna göra färdigt allting innan jag skulle gå. En liten fågel (J) hörde av sig och sa att det var krångel med pendeltågen så att jag skulle behöva åka tidigare hemifrån än planerat. Sagt och gjort, jag gick ner till stationen ca en halvtimme innan jag behövde men som det skulle visa sig räckte inte ens det.

Ställverket vid Huddinge station var ur funktion vilket ledde till omfattande signalfel. Detta i sin tur ledde till att det tog mig ca 45 minuter att ta mig från min station till nästa, någonting som vanligtvis tar tre minuter.

Så vid nästa station hade jag tröttnat och hoppade av och gick till Huddinge sjukhus för att ta bussen därifrån. Jag hittade en buss som tog mig till Farsta strand. Väl där tänkte jag ta pendeltåget in till stan men då det finns både en pendeltågs- och en tunnelbanestation där gick jag fel och hamnade på tunnelbanan istället.

Ett tunnelbanetåg i väntan på avgång på stationen Farsta Strand

Väl på tunnelbanan upptäckte jag att det var en bättre resväg till sjukhuset än vad pendeltåget skulle ha varit. Så lite tur har jag trots allt haft idag.

Resvägen till sjukhuset som var mycket bättre i och med att jag bytte till tunnelbanan istället för pendeltåget

Jag blev till slut över en timme sen till mitt besök på sjukhuset men det löste sig ändå. Det gick också alldeles förträffligt bra att ta bort stygnen på operationssåret och allting såg bara bra ut.

Nu är jag hemma igen och tänkte försöka få i mig lite mat, vad för mat får framtiden sia om.

Suturragning

Ikväll blir det en tidig för imorgon ska jag upp tidigt och åka till sjukhuset för suturtagning. Eller som vanlig människor säger, ta bort stygnen.

I övrigt mår jag sådär, har fortfarande ont efter operationen och mår inte helt topp. Förhoppningsvis ska detta bättra på sig så jag kan återgå till mitt liv snart. Är så trött på att inte orka med någonting och ha ont.

Håll tummarna för mig!

Liknande inlägg